7 april 2011

Ättestupan går numera uppåt i stället för neråt...

Jag hade inte tänkt att följa med upp i Notre Dame, jag har ju svindel...men nyfikenheten tog överhand...Först fick vi köa en stund för de släppte bara in tio och tio...  
Medan vi köade passade vi på att beundra byggnaden nedifrån.  
Sen började klättrandet...helt okay de första hundra stegen, men sen började jag tro att min sista stund var kommen...  
fast det fanns små fönstergluggar på vägen så det gick fint att pusta ut lite då och då, fast inte för länge då nästa gäng flåsade oss i nacken.  
Husen och människorna nedanför blev allt mindre ju högre upp vi kom.  
Utsikten var helt fantastisk! Vi såg hur långt som helst...Det gick fint att zooma in Eiffeltornet även om det var lite dis över staden.  
Så fick vi då beskåda odjuren på nära håll, dessa gigantiskt stora statyer.

En fantastisk känsla, att stå där uppe, vilket jag aldrig trott jag skulle få uppleva...Envishet är inte dumt och det har jag massor av...  
Pelikanen ser i alla fall väldigt snäll ut, jämfört med resten av djuren, som verkligen var grymma.  
Det återstod en liten men brant bit för att komma ända upp...  
till den gigantiskt stora klockan...den väger 13 ton, bara kläppen väger 500 kilo!  
På vägen ner tog jag denna bild av Seine med de vårskira gröna träden och blommande körsbär. Sen var det dags att besöka Louvren men det blir morgondagens inlägg.

26 kommentarer:

biggan sa...

godmorgon, såå häftigt, förstår det var en känsla att få stå där oppe, underbart.
hmm vårväder, vet inte det, igenmulet, ska bli regn, blåser storm, ja vad ska man säga :) kram biggan

Roffe sa...

Godmorgon.Vilka fina bilder,du är modig trots att du är höjd rädd men upp kom du,inte illa det.ner kommer man alltid.kunde hoppa fallskärm ner.du ska ha en skön dag.kram

MICKAN from QUEENS FIELD¸.•°`♥✿⊱╮ sa...

Å vilken utsikt. Kan tänka mig att det var mäktigt att vara i detta mästerverk. Må gott!

Anonym sa...

Mors,,ja det var en tuff uppsigning förstår jag,,men det blev läckra bilder,bra jobbat,,med lite envishet kan man komma högt..
Haé Kram.

Nett sa...

Wow vilken upplevelse. Bra att du övervann din höjdrädsla, du hade ångrat dig efteråt annars om du inte hade gått upp. Kram

Petra sa...

Snacka om belöning efter alla trappsteg! Härligt!

Yvonne :-( sa...

Morn morn! Dit upp hade jag inte orkat klättra och defenetivt inte tittat ut genom fönstretÄr vansinnigt höjdrädd.Så det var kanske någon mening med att jag blev liten till växten.Ja du den damen var mycket intressant.Ni ska få läsa hennes berättelser.Morgonkram!

eva sa...

Vilken härlig känsla de måste ha varit att stå där och se den underbara utsikten:)
kramiz

Ellis sa...

Åhh vad kul! =)
Jag har gått upp till Frihetsgudinnan, det var också mäktigt! =)
Här har vi en grå dag men inget regn än i alla fall!
Ha en fin dag!
Kram Elenor

Gilla sa...

Det var verkligen en häftig utsikt ni fick uppifrån Notre Dame. Dit upp kom inte jag en gång i tiden. Så härligt med de smått utslagna träden! Så blir det snart hos oss också. Jag var faktiskt uppe i La Tour Eiffel. Det var också en utsikt, man inte glömmer i första taget.

Svar: De utställningarna jag visade från Landskrona Museum var också bara tillfälliga. De har permanenta utställningar också. Men dem har vi sett flera gånger, så det blev inget besök där den här gången.

Kram/Gilla

Anonym sa...

Tufft att klara av det! Fast det såg verkligen ut att vara värt besväret. När vi skulle upp 1984 så stannade jag nere. Mest beroende på att jag hoppade på kryckor. Inte helt lätt att bemästra alla trappor då.
:-)

sv: Statistiken är så mycket roligare här på WP än vad den var på metrobloggen. Jag gissar att alla bloggportaler är roligare än metro på den biten...
Kram!

Glimz sa...

Wooooaaaaoooo det där var modigt av dig! *impad* Vilka fina stenstatyer å dem ser verkligen super läskiga ut!
Sv; Mattes lilla Prinz, han har tagit mitt hjärta med storm :)

Carina Sjölund sa...

Tror inte att jag skulle våga gå dit upp???
Höjdrädd som jag är! Men det var tur att det inte var en stege du skulle klättra på :)
Kramen på dig♥

ansepanse sa...

upp till odjuren kom jag också, men jag gick aldrig över gången och alltså fortsatte jag inte upp till klockan :D
kramar

Kajsa sa...

Herregud vad högt! Det killas i magen bara av att titta på bilderna :P
Men vilken utsikt =D
Kramisar

Gunilla sa...

Härlig upplevelse, men själv blir jag svettig i handflatorna bara av att se bilder, hade jag aldrig pallat !!

Mita sa...

Vilka härliga bilder du fick där,du ser lite rädd ut för den stora klockan,hehe...maffigt värre...
Jag skulle aldrig klara den trappan med min rygg.Hiss finns väl inte förstår jag,
Kram på dej!

Tommy sa...

Det var bra gjort att klättra upp där. Vi hoppade över det.

Anonym sa...

Härligt att du tog dig ända upp! Du fick ju på det viset två belöningar! Utsikten och känslan av att besegra sig själv lite grand! Kram

Augusta sa...

Där var du bra envis men utsikten var ju fantastisk :)

Kram

Erika(jyringen) sa...

sv.tack,jag är säker på att det kommer lösa sig på ngt sätt =) det gör det alltid :)

befinner du dig i paris nu? =)

Anonym sa...

Wow alltså!
Då måste Du bara resa till Florens och gå upp i det kyrk tornet där,
sedan besöka DueOdde på Bornholm.
och gå upp i fyren där, ja och så.... Sablar jag glömde det :(

Siita sa...

God morgon. Jag får nästan svindel att titta på dina kort. Men fint är det. Kul att ha varit där. Kram

biggan sa...

godmorgon, ja regn på morgonen, sol klockan 4 i eftermiddag, men det stog i går om idag, känns som -1 grad. tackar ja, blåsten du vet. men i morgon hoppas jag på. hoppas ni får fint, ha en fin dag kramar biggan

Yvonne :-) sa...

Morn! Ja det är en härlig dam som har skrivet mycket fina saker.Ska renskriva nästa också! Ha en bra fredag! Morgonkram!

Ammis sa...

Härliga bilder fr. Paris du bjuder på och vad fin du är i håret, hur cool som helst :0) Önskar dig en go helg. krAMelikram