Inte en chans...tyvärr!

Som många av er vet så bor jag i en bostadsrätt och från början fick vi klartecken, att tallen skulle tas bort. Maken ombads att såga av grenarna, vilket han också gjorde...så långt upp som han klarade av.

Sen blev det stopp, nejdå tallen skulle inte alls bort! Nu står eländet där i all sin fulhet med en hög kal stam och en krona som tar vår sol. Den eländes tallen har snart knäckt mitt psyke...Jag som älskar att ha det grönt o fint inne har nu på grund av ljusbrist gått över mer o mer till konstgjorda blommor...Jodå även på altan! 

Fantastiskt många bra tips jag fick för att ta död på eländet, tack alla! Fast jag tror och hoppas ju fortfarande på en demokratisk lösning och att ett beslut ska fattas om tallens snara hädanfärd!!

Jag bara avskyr den stora tallen!!

På högsommaren står solen så högt att den går ovanför tallen, men redan i augusti, när vi har börjat jobba efter semestern så tar denna eländiga tall all sol från vår altan!

Även nu på våren står tallen i vägen och vår altan läggs i mörker precis lagom tills vi kommer hem från jobbet.

Vi har tiggt, bönat och bett, men den bedrövliga tallen ska vara kvar!

Från början var det två tallar och det blev något bättre då en kom bort, fast det är bedrövligt att få höstmörker redan i augusti.

När solen äntligen har passerat tall-eländet är klockan så mycket så vi måste ta kväll. Hur kul är detta, att inte ha någon glädje av sin altan när hösten är på väg...att inte kunna få njuta sommarens sista soliga dagar...bara för en gammal talls skull!!!

Sommardrömmar ska uppfyllas

Det går alldeles utmärkt att planera sommarens altanbygge under ett paraply.

Det här kommer att bli intressant, för först diskuterades en alldeles vanlig altan.

Sen funderade Wictoria på en femkantig...innan de diskuterat klart i regnet så var de uppe på en eventuellt åttakantig...Få se vad det blir av detta...

En fin lördag med pappa!

Kalops till middag blev det hos pappa denna lördag. Sen skurade vi altan och fick ut hans trädgårdsmöbler innan jag klippte till honom. Inte så farligt som det låter, han var helt nöjd med klippningen!

Sen åkte vi bort och hälsade på hos mamma, där min syster satt ut en del jättefina saker. Pappa orkade inte följa med, så jag tog kort och visade honom efteråt.

Här vilar också min mormor och morfar och här vill också min pappa få sitt sista vilorum när hans stund kommer.

Det lyser vitt bland fur och gran.

Vitt överallt

snart kommer alla backar och kullar

att täckas av dessa vita små blommor.

Å´nej, inget sånt köande för mig!

Fast nyfiken som jag är så var vi där i alla fall, på vårt nyöppnade IKEA.

Egen taxi hade de minsann inne på området, fast bara för de yngsta förståss...

men det var nog gott för många fullastade föräldrar att slippa hålla koll på barnen på väg till bilen.

Vi klev in genom dörrarna och möttes av berg av kassar, bara att förse sig och börja handla!

Nej, vi gjorde inte det och vi åkte inte upp denna dag...alldeles för mycket folk att tampas med.

Vi höll oss nere och kollade priser på en del matvaror, som faktiskt var väldigt billiga men...ingen av oss ville stå i den jättekön som var där! Nu har vi i alla fall varit där och konstaterar att all eventuell handling på IKEA får vänta tills nyhetens behag är över.

Livet förändras för oss alla.



I livet sker något nytt varje dag. Livets händelser behöver inte vara stora, men kan ändå påverka och förändra en människas fortsatta liv.

Ibland är det bara så himla gott att få skriva av sig. Om inspirationen då är den rätta för mig, så går det bra att uttrycka vad jag känner, men ibland är det trögt, precis som en seg massa som inte vill lämna mig. Min dagsform bestämmer därför alltid både kvalité och innehåll i vad jag skriver.

Apropå förändringar i livet så bjuder jag idag på den här:

- Nu måste du gå till skolan Nisse!

- Nej, jag vill inte! Alla är så dumma mot mig där!

- Det är bara som du inbillar dig! Det blir roligt när du väl kommer dit!

- Näe mamma, kan inte du ringa och sjukanmäla mig?

- Gå nu! Du är ju faktiskt rektor!