20 oktober 2013

Här och nu.

 Igår lagade jag mat och vi åt middag med pappa. Han har ingen matlust, men fick i alla fall i sig litegrann. Äpplekakan till eftermiddagskaffet gick lite bättre.
 Pappa har tappat livslusten, han vill inte längre...Vi pratade mycket igår och han talade om hur han vill ha det när han går bort.
 Jag har skrivit ner hans önskemål och förvarar detta här hemma. Egentligen borde vi ju alla göra så för det underlättar enormt för de efterlevande när den dagen kommer...för det gör den ju för oss alla.
 Egoist som jag är så vill jag ändå ha min pappa kvar länge! Försöker att peppa honom och planera lite, så nästa lördag ska vi ta med honom till sjukhemmet och hälsa på hans Margareta.
 Klippning står också på agendan till nästa lördag, för han får ju vara fin när han ska till Margareta!
I detta stora är vi människor så små
men vi kämpar och hoppas på...
att toppen av trappan få nå.


23 kommentarer:

Siita sa...

God morgon. Ja min pappa berättade för mej hur han ville ha det när han var död. Min mamma blev sur då. Men hon ville ju inte prata om det, o sa att pappa var pessimist. Här ligger snön kvar än. Kram

gunilla sa...

Det känns så klart konstigt. Men, jag tycker ändå det är fint att höra, att en gammal människa ändå känner att den har levt sitt liv, man får ställa det emot, att unga människor, av sjukdom, som kanske skulle kunna haft ett långt liv framför sig, skulle behöva ta ställning till samma sak.

Självklart är det ändå tungt att veta att det är så, och vi hoppas pappa din åter känner tillförsikt, det går ju upp o ner i livet för oss alla. Du verkar vara så gullig och omhändertagande av din far

farfar0hebbe sa...

Mors,,Ja det är en kylig morgon,nu -7,1..
Min mamma var färdig med jordelivet i flera år,och hon fick sin vilja igenom i augusti,,känns bra att vi fått reda på hur hon ville ha det,hon blev 93 år,,så vi fick ha henne hos oss länge..
Haé Kram

Kristina sa...

Pappa fyllde 96 år i augusti. Pappa har själv skrivit ner sina önskemål när den dagen kommer. Skönt. Min pappa har faktiskt blommat upp sen han slapp ensamheten i vårt gamla barndomshem som pappa inte ville lämna. Nu känner han sig trygg och vi med. Timmarna mellan hemtjänstens korta stressade stunder gav till slut ingen livskvalitet så nu känns det roligt att besöka min käraste far <3

yvonne sa...

Godmorgon! Förstår att du vill ha din pappa kvar. Kjell och jag har skrivet ner hur vi vill ha det när vi dör!! Nix ingen kalops.Det blir dragen ko..Vi ska bjuda hem ungarna och barnbarnen på mat när vi ska fira vår bröllopsdag! Ha en bra dag! kram!

Kristina sa...

Min pappa skrev ner allting + testamente innan min mamma dog år 2000 Det borde alla göra. jag har skrivit hur jag vill ha min begravning + att jag vill ligga i vår familje grav. Det är omtanke om mina anhöriga. Min vän Jocke hade tex skrivit att han ville ha kistbegravning långt innan han blev sjuk. Jag tycker vi alla borde göra det. Svårt annars för våra efterlevande.

Kristina sa...

Likaså intyg om vi går med på organ donation. Pappa vill inte men jag är absolut för donation för min del och har ett papper på detta. Viktigt och allas vilja ska respekteras

ansepanse sa...

vad ledsamt att din pappa tappat livsgnistan :( <3 hur gammal är din pappa? jag har för mig att han fyllde 90 förra året, har jag fel? min mamma har som tur är, mycket livsgnista kvar, hon läser mycket och är ute på promenader, jag pratar ju med henne varje morgon och en liten stund varje kväll, visst vill vi ha kvar våra kära
kramar <3

Chintoh sa...

Hej!
Så fina bilder.
Kära Mona.när du berättade om pappas Margaretha,förstod jag genast hans situation.Så blev det för min far när den sisra av hans vänner gick bort.Då kände han ingen ork längre.
Nu får du ge honom lite godmat och ompyssling.Tänker på er!
Ha en bra och trevlig helg!
Kram,Inger

Aurora sa...

Morn, Så jobbigt det är när de gamla tappar den sista gnistan. Jag ahr förstått att din pappa vill få ett annat boende. Tänk vad bra när de gamla kan umgås och prata gamla minnen och slipper sitta ensamma. Kram

yasmine modell mamma och fru sa...

ja det är tufft.
men ett måste för oss båda.
Nu ska jag soff mysa med en kopp te
kraam

Eivor sa...

Sådant är ju alltid tråkigt. Men man är allt lite egoistisk också för man vill ju ha dem kvar. Man inser inte (jag har svårt för det)att ens egen dag också kommer.

Svar: Det är en Koltrast. Stararna är mindre. Annars var det rätt ;)

Fina bilder du har

Kram

znogge sa...

Vissa saker behöver man kunna prata om även om det är svårt...

Kram

Helen sa...

Vi hann aldrig skriva ner nåt innan min sambo gick bort men visste ändå på ett ungefär hur han ville ha det. Visst vill man ha sina föräldrar med sej så länge det går, tycker det är starkt av dpom att säja, att nu är det bra, nu vill jag sova. Massa styrka till dej Mona <3

Nett sa...

Bra att ni kan prata om det. Jag märker med mina gamla att många av dem har tappat livsgnistan och bara frågar sig själva varför de inte får somna in. Kram

Veiken sa...

Det är inte lätt att acceptera när våra kära inte vill/orkar mer.
Vi skrev testamente för många år sedan så att barnen ska vara trygga.Viktigt för oss var att det lilla vi lämnar efter oss ska vara deras enskilda egendom. Dom vet också hur vi vill ha det när den tiden kommer. Varma kramar till er från oss!

Ama de casa sa...

Svåra saker att prata om, men ack så viktiga!

Hoppas ni får en fin lördag nästa vecka då, och att gnistan kanske vaknar lite mera.

Ma sa...

Det där är svåra saker men också viktiga saker. Men oftast har de flesta vid något tillfälle berättat hur man vill ha det den dagen då man inte lever längre. Många gånger kommer dessa saker upp naturligt när man träffar någon som jobbar med dessa saker...

Kina sa...

Så klokt av din pappa att tala om hur han vill ha det när tiden är där. Synd att han tappat livsgnistan. Vi har pratat "lite löst" om hur vi vill ha det men ingenting är nedskrivet ännu. Kanske vore klokt att göra så.

Kram Kina

|| mannen som kan prata om hundar || sa...

Det är alltid omvälvande när slutet närmar sig! :/

Mita sa...

Våra gamla kära känner när det är dags, ofta så tappar dom aptiten och livsgnistan avtar.Du tar så väl hand om din pappa, det är underbart att se..
Kram vännen**

Ezter sa...

Nu knasar Blogger igen, så jag läser ditt gårdagsinlägg nu. Du är omtänksam och snäll mot din pappa! Jag träffade mamma igår, hon är 81. Från att ha varit pigg som en 50 åring har hon det senaste året blivit rätt skröplig. Men hur hon vill ha det har vi inte pratat om. Jag tror hon vill ha det som pappa ville, men vet ju inte. Svårt att ta upp det, om inte hon själv gör det!
Vackra höstbilder visar du!

MICKAN from QUEENS FIELD¸.•°`♥✿⊱╮ sa...

Toppen på trappan nå ... det var fint!

Klart man är egoist och vill ha de nära och kära hemma hos sig.