29 november 2017
25 november 2017
NEJ! Det är inte synd om människorna
Den gode Strindberg tyckte väl mest synd om sig själv, kan jag tänka, men synd om människorna är det inte!
Vi människor skapar själva alla våra "måsten" och sen gnäller vi på kapp över alla dessa "måsten" som måste göras!
Nu har jag snart gjort mig av med alla onödiga prylar, för sådant är absolut inget måste, att ha. Damning av hela bostaden går numera på en halvtimma...och då är det riktigt rent.
Tänk att det tog mig, nästan ett helt liv att konstatera detta enkla faktum.
Alla ljus både ute och inne kommer att finnas kvar hos mig, i övrigt så blir det minimalt med julpynt. Det fanns andra som tycker sig behöva dessa, så allt onödigt har fått vandra vidare.
Jag hoppas att jag lyckas att släppa alla måsten, innan jag vandrar vidare. Konstateras kan i alla fall, att det inte alls är synd om människorna.
22 november 2017
19 november 2017
17 november 2017
15 november 2017
13 november 2017
Nu startar vi upp årets ljuskavalkad
Här är fönstren putsade och gardiner har kommit upp. Jag älskar dessa underbara gardiner som jag köpte från "Linea". Domherrar på grå botten i vardagsrummet och på vit botten i köket.
De matchade den röda skinnsoffan så fint, så det känns som en njutning i kroppen. Så vackert!
Under veckan kommer så ljus upp i fönstren allt eftersom...en fin tid vi går till mötes nu!
12 november 2017
8 november 2017
Livskraft
Jag har ofta fascinerats av den otroliga växtkraft som vi kan se runt omkring oss.Jag har sett de fantastiska maskrosorna som växer upp genom asfalten, hur små träd växer upp i en liten karg bergskreva.
Fast denna stora tall tar nog rekordet av det jag sett, här ser vi växtkraft i ordets sanna bemärkelse.Tallen har tagit ett ordentligt tag i berget och tänker inte ge upp i första taget, den vill verkligen leva!
6 november 2017
Det är så gott, så underbart att bara få finnas till
Idag hade jag lyckats att pricka in en semesterdag.
Vaknade upp till ett fantastiskt väder.
Fixade lite inomhus först, men sen blev det en härligt fin fotopromenix.
Tänk att vi människor har förmånen att bo mitt i detta paradis.
En liten skata mötte jag på min promenad,
såg ut som den gick och påtade i sin trädgård.
2 november 2017
Tiden är något märklig
Som jag så många gånger, både sagt och skrivit, så är tiden en skälm. Den lurar oss...
Ibland känns det inte alls så länge sen jag träffade pappa, men vissa dagar känns det som evigheter sen.
Faktum är att det bara är tre månader sen det olyckliga fallet som tog hans liv. På lördag, alla helgons dag, är det tre månader sen han lämnade oss.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
-
Vanlig kokt makrill lagar man till som all annan kokt fisk. Du rensar och sköljer ur makrillen ordentligt, saltar och kryddar. Sen får...
-
Här i Uddevalla har vi ännu en dag med plusgrader. Visst är det gott, men det är inte lovande för en fin sommar. Jag är helt övertygad om...
-
Gipset togs bort igår och smärtorna i armen var tillbaka med full styrka...nästan i alla fall. Fast tydligen blir det så när gipset tas bort...