Så här vackert var det 15 februari...2008.

 Våren försöker nu också, men solen lyser helt med sin frånvaro...

 2008 höll sig molnen borta, men i år tycks de ha parkerat...

 Visst knoppas det

och snödroppar och vintergäck blommar här nu, trots avsaknaden av sol. Hoppas att de envisa molnen flyttar på sig idag! 

Så snabbt en äldre människa förändras...

Sjukdom bryter ner alla människor, men så här pigg och glad var pappa en vecka innan han blev sjuk!

Fast nu är han avsevärt piggare igen. Han är uppe stundvis, även om det inte är så långa stunder och han klarar att gå lite fast han mest åker i sin rullstol. Muskelmassan försvinner väldigt snabbt när en gammal människa blir liggande så lång tid. 

I år ser vi fram emot sommaren, mer än vanligt!

Den 26 juni är det beräknat att lille Wille ska komma! Wille är i alla fall arbetsnamnet, fast jag tycker det är ett käckt namn...En liten kille är det i alla fall som växer där, i mamma Wictorias mage.

Kommer han på den beräknade dagen, så får han dela födelsedag med sin morbror Johnny som är född på den dagen. Det ska bli väldigt roligt att få träffa lille Wille!

Dagarna räcker dåligt till...

Större delen av lördagen var vi hos pappa. Han är mycket trött och vi fick inte upp honom denna dag. 

Vi möblerade om lite så han i alla fall kan se TV:n från sängen när han orkar.

Dotter Werona lockade fram hans humor när hon knäppte en selfies på dem.

Strax efter fyra åkte vi mot Uddevalla för att besöka barnbarnet Tobbe, som opererades under fredagen. Hans höftkula spikades, då den var porös och växte fel, vilket orsakade stora smärtor i ett ben för Tobbe.

Han har haft mycket värk, men vi har alla trott att det varit växtvärk, men det var det alltså inte. Han är en riktig tuffing våran Tobbe! 

Nej, det var inte bra...

 Vi hade ingen semester utan 14 dagar med en ständig oro och massor av telefonsamtal då pappas tillstånd försämrades drastiskt redan på lördagen. Pratade med min syster när vi hade anlänt till Las Palmas, då var hon på väg i ambulans med pappa tillbaka till sjukhuset. Förutom inflammation i gallblåsan hade han nu också drabbats av lunginflammation.

Vi befann oss på helt fel plats...Vi borde varit hemma!

Hemma igen.

Efter nio dagars kyla, 12 grader på morgonen, så fick vi se solen. 

Det var tur att vi hade med oss vinterkläderna.