15 augusti 2017

Jag var pappas barberare i sex år

Den 6 november 2011 klippte jag min pappa för första gången. Det var välbehövlig då hans barberare blivit sjuk och håret inte tog någon hänsyn till detta. Far blev mycket nöjd och sen den dagen var jag hans barberare.

De första åren var han lite orolig över sin lugg, som jag fick hantera varsamt, men sen åkte den bort. Våren 2014 funderade han på om jag inte skulle ta bort allt hår, men jag fick då övertalat honom att behålla 3 mm.

För ca 1,5 år sen blev det i alla fall kortkort och pappa tyckte det var gott. Han fick inte mindre hårväxt med åren så han fick klippas var 4-5 vecka. 

9 kommentarer:

znogge sa...

Vilken omtanke och så smidigt för din pappa.

kram

Gerd ♥ sa...

Kärleksfullt.
Varm kram

Inger Rozén sa...

Hej!Kul att se!Kram,Inger

Gilla sa...

Du har verkligen varit duktig på att ta hand om din Pappa i många år. Men jag har tagit hand om Berts hårväxt också. Men han har faktiskt börjat försöka själv. Han har ju helt kal hjässa nu.

Kram/Gilla

yvonne sa...

Du har tagit väl hand om din pappa!
Jag klippte till gubben i över 50 år.
....Sorgen finns alltid där... men livet går vidare!
Ha det bra vännen!
Kram!

Veiken sa...

Det är inte dumt med en egen barberare! Det borde alla ha!
PS. kul att du har börjat blogga igen! Stor kram

Eva-Lotta sa...

Jag fick klippesaxar, kappa och allt av min pappas barberare, sen dog han och då klippte jag pappa fortsättningsvis. Många andra också, men det var tack vare Ivan som jag började!

Henrik Olsson - Föreläsningar sa...

Kortkort är alltid det bästa - då slipper man hantera morgonrufsen :P

Maria sa...

Det är stunder som blir fina minnen för dig.
Kramen